Lingolympiadens historia

Den första Lingolympiaden ägde rum 2006, på initiativ av Stockholms universitet och UFS, Unga Forskare Stockholm. Sedan dess har tävlingen hållits varje år. Tävlingen har sett lite olika ut från år till år, men fokus har alltid legat på lingvistisk problemlösning.

I tävlingens begynnelse var Lingolympiaden en ren lagtävling. Intresserade elever anmälde sig som färdiga lag om fyra, och åkte till ett universitet för att skriva tävlingen och lyssna på intressanta föreläsningar från forskare i lingvistik. De duktigaste lagen belönades med bokpriser och – för det eller de lag som presterat allra bäst – en resa till den internationella lingvistikolympiaden IOL.

År 2013 sadlade Lingolympiaden om från lagtävling till individuellt kval, fast den öppna lagtävlingen hängde kvar parallellt till och med 2014. De deltagare som gjorde bäst ifrån sig i kvaltävlingen bjöds in till final i Stockholm, där deras problemlösningsförmåga testades fullt ut – individuellt, i par och i lag om fyra – och de duktigaste finalisterna fick bilda de svenska IOL-lagen. Ungefär så har tävlingen sett ut sedan dess, men numera tävlar de flesta elever på sin egen gymnasieskola snarare än på universiteten.

Sedan UFS upphörde 2023 har Lingolympiaden anordnats av en ideell förening, Föreningen Lingolympiaden, som drivs helt av tidigare deltagare i tävlingen. Det är ideellt engagerade i föreningen som skapar alla uppgifter till tävlingarna, rättar alla skrivningar, sköter logistiken kring final och IOL-resa och söker bidrag för att säkra tävlingens överlevnad.

Föreningen är sedan 2023 också del av förbundet Ung Vetenskapssport, tillsammans med många andra föreningar som anordnar tävlingar, läger och aktiviteter för unga med vetenskapsintresse. Sedan 2019 har Lingolympiaden och Ung Vetenskapssport tillsammans hållit ett årligt lingvistikläger, där lingvistikintresserade gymnasieelever får träffas, umgås och slipa på sina problemlösningsfärdigheter.

Problemen i Lingolympiaden

Vad vore väl en vetenskapstävling utan sina problem? I Lingolympiadens problem är de gemensamma nämnarna alltid språk, språkvetenskap och logik, men uppgifternas skepnad har varierat lite under åren.

De flesta Lingo-uppgifter tar avstamp i ett av de över 7000 språk som talas runtom i världen. Sedan 2018 har 67 naturliga språk från 34 olika språkfamiljer varit med i tävlingen. Det händer också att uppgifter handlar om fiktiva eller konstgjorda språk, t ex konstspråket postpostiska (från tävlingen 2008) eller Game of Thrones-språket dothrakiska (från kvalet 2021) – eller språken hos andra djur än människan, som karolinatitans musikaliska läten (från kvalet 2022).

I tävlingens begynnelse plockades uppgifterna ofta från andra nationella olympiader med stora problemarkiv. Uppgifterna översattes för hand och anpassades ibland till en lagom svårighetsgrad. Flera uppgifter skapades också speciellt för Lingolympiaden, av tävlingens arrangörer eller av forskare i lingvistik. Dessa uppgifter präglades ofta av olika språkvetenskapliga forskningsområden – deltagarna kunde till exempel få tyda svenska språkljud i spektrogram (från tävlingen 2011). Under ett antal år hjälpte också kandidatstudenterna i lingvistik på Stockholms universitet till med uppgiftskonstruktion. I kursen Morfologiska och syntaktiska strukturer ingick det i examinationen att skapa ett enkelt lingvistikproblem på ett valfritt språk; de studenter som blev särskilt nöjda med sina problem kunde skicka vidare dem till Lingolympiadens arrangörsgrupp, som valde ut några att använda i tävlingen!

Under Lingolympiadens andra decennium har allt fler tidigare deltagare börjat skapa egna Lingo-uppgifter, och de senaste åren har alla problem i såväl kvalet som finalen varit skapade specifikt för tävlingen. Efter tävlingen 2018 började vi publicera våra uppgifter öppet på vår webbsida, och sedan dess har problemset och facit från samtliga kval och finaler lagts upp. Alla problem publiceras under öppen licens, och några har översatts för användning i andra länders lingvistikolympiader.

Internationella lingvistikolympiader

Lingolympiaden är bara en av många nationella lingvistikolympiader världen över. Den första tävlingen någonsin var i Moskva 1965, och sedan dess har många andra länder följt efter. 2003 startades den internationella lingvistikolympiaden IOL, där de som tagits ut i de nationella olympiaderna samlas, umgås och tävlar i att lösa extremt svåra lingvistikproblem. Det första året deltog 6 länder i IOL; idag rymmer olympiaden över 200 deltagare från nästan 40 olika tävlande länder.

Sverige har skickat en delegation till IOL varje år sedan 2007, och dessutom anordnat tävlingen en gång (IOL 2010 i Stockholm). De elever som har presterat bäst i Lingolympiadens nationella tävlingar bjuds in att representera Sverige i IOL, under ledning av lagledare från Lingolympiadens arrangörsgrupp – oftast tidigare deltagare, som kan hjälpa de tävlande att träna och förbereda sig ordentligt inför de riktigt utmanande internationella proven.

Tack vare bidrag från Skolverket behöver de kvalificerade deltagarna inte själva bekosta resa och anmälningsavgift. Så har det dock inte alltid varit – under tävlingens första år finansierade Skolverket bara svenskt deltagande i tävlingar i teknik, matte och naturvetenskap, medan internationella tävlingar i humaniora lämnades helt utan bidrag. Efter IOL 2012 skrev Lingolympiadens arrangörer tillsammans med lärare och forskare i språk och lingvistik en debattartikel i Svenska Dagbladet om det saknade stödet, och efter några vidare turer har Lingolympiaden kunnat räkna med statligt stöd sedan 2013. Tävlingen har också stötts av Kungliga Vitterhetsakademien och flera stiftelser med folkbildnings- och forskningssyfte genom åren.

När Lingolympiadens kvaltävling blev individuell år 2013 var det delvis en satsning på bättre resultat i den internationella tävlingen, där det långa och svåra individuella provet stod i fokus. Den satsningen gav utdelning direkt på IOL 2013 i Manchester, där Jacob Lagerros vann Sveriges första individuella bronsmedalj. Under de snart 20 år som Sverige har deltagit har vi kammat hem 7 hedersomnämnanden, 10 bronsmedaljer och 2 silvermedaljer i den individuella tävlingen. Bäst resultat genom tiderna hade vi i Mysore i Indien 2016, där det svenska laget tog guld i lagtävlingen utöver 3 individuella brons och ett best solution-pris. Hela Sveriges historik i IOL finns att se på IOL:s webbsida.